Under natten som var hände det något märkligt. Jag hade lagt mig i min säng, kollat på en film och hade just släckt lampan för att försöka finna min sömn. Då börjar katterna att bråka så jag går ut ur mitt rum för att skälla lite på dem. Nicki hittade jag fort eftersom hon oftast gömmer sig på samma ställe, nämligen under Antons säng. Kongo däremot sprang jag runt och sökte efter. I min hand hade jag en ficklampa eftersom hallampan hade pajat igen. Väl inne i Antons rum så struntar jag i att tända taklampan utan springer istället runt med ficklampan. Klockan är 03.30 och jag träffar det lilla fönstret i rummet med ljusstrålen. Därute vid busskuren står en kille/man och tittar mot mitt håll. Han har på sig en stor jacka så jag ser inte hans ögon, men fötterna talar för att han står med ansiktet mot mitt håll. Jag blir helt paralyserad och står bokstavligt och stirrar i säkert två minuter på honom. Plötsligt brakar det till bakom mig så jag vänder mig om snabbt för att se om det är Kongo. Efter tre sekunder tittar jag tillbaka ut genom fönstret och där ute är det tomt, ingen människa någonstans, jag står länge mycket länge och tittar men inte en själ.

Det som är konstigt är att jag är ensam hemma mitt i natten och jag känner mig iakttagen av en person som kan vara galen, jätte full, en hemlig beundrare eller kanske rentav ett spöke och jag känner mig jätte lugn. Även efter det att han är försvunnen så är jag lugn. Så jag gick och la mig och somnade faktist riktigt snabbt.