Holmön i mitt hjärta

Ganska ofta sitter jag och saknar mig tillbaka till Homön. Som många kanske vet så är jag född och uppvuxen där. Att bo där under skoltiden resulterade i mycket, så som pendling, inakordering, isolering. Men var av och till den bästa platsen på jorden. Mina föräldrar flyttade därifrån då jag var 19 och således så försvann all min biologiska rotning på ön eftersom vi var dit flyttade.
 
Jag har en tomt där ute men den ligger precis bredvid mitt barndomshem. Vem vill ha en stuga bredvid hemmet som man vuxit upp i? I så fall så vill man ju ha barndomhemmet.  Dock ett mycket vackert område, vid pirhålet och skogen blott bara bakom husknuten, likaså höjder av strandberget.
 
Helt ärligt så känner jag en sorg inombords över att jag inte är där ute mera. Men vad ska jag göra? och vars ska jag bo? Hyra boende? Bo hos vänner? Tiderna förändras och jag vill visa min dotter stället där jag växte upp, ön som innehar de flesta av mina barndomsminnen. 
 
(Bild lånad från holmon.com) valborg 2001, stranden.
Holmön ta dig an mig igen!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Holmön saknar dig! Jag önskar att ni skaffar er ett litet kryp in där så att vi kan umgås. Du vet ju att en frigga räcker :)

2013-01-13 @ 08:19:51
Postat av: Anonym

Det var Isa som skrev :)

2013-01-13 @ 08:20:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0